Att välja rasen dvärgschnauzer var för mig väldigt självklart. Jag förälskade mig tidigt i utseendet, skägget och fyrkantigheten, karisman i utstrålning och självförtroende och att den var så ivrig och pigg. Och det visade ju sig vara en ras som passade oss väldigt bra!
Dvärgarna finns i fyra olika färger, peppar och salt, svart, svart och silver och vit. Dvärgschnauzern är en trimras vilket betyder att man måste trimma pälsen med jämna mellanrum. När det gäller trimningen kan man välja att lämna hunden hos en trimmare eller att lära sig att göra det själv.
Många tycker att det räcker att trimma hunden 3-4 gånger per år men då är hunden väldigt långhårig när det väl är dags för trimning och pälsen blir lätt tunn och kal då det inte finns lagom utväxt päls under den päls som ska trimmas bort. Så vill man hålla pälsen blank och slät är det att föredra att trimma hunden några fler gånger per år.
Fördelen med att lära sig trimma själv är att man lättare kan hålla en så kallad "rullande päls" vilket innebär att man trimmar pälsen kontinuerligt, så att det alltid finns lagom utväxt päls under den döda pälsen som ska trimmas bort.
Kamma tovor och underull brukar dock de flesta trimmare tycka att det är bra om ägaren gör själv då hela trimningen annars tenderar att ta väldigt lång tid.
En dvärgschnauzer är oftast mycket lättlärd och lägger sig vinn om att vara matte eller husse till lags.
Den har även goda förutsättningar att bli en riktigt bra familjehund, speciellt om den redan tidigt har en fin kontakt med barn. Vår Dalton på nu 18 månader kan leka med vår 7-årige son i timmar. När vi åkte hem i bilen från Ystad, och vi hämtat den lille valpen på kenneln, somnade Zeb och hade Dalton också sovandes i famnen. De fick en fin kontakt redan från start och det kändes väldigt bra.
Vi hade redan från början pratat mycket med Zeb om att vi skulle se till att valpen fick vila när den själv ville då vi var lite rädda för att han annars inte skulle låta den lille vara i början. Vi hade även gjort i ordning en koja inomhus under trappan där Dalton skulle kunna smita undan och vara för sig själv och vila när han behövde.
Men det blev precis tvärtom, Dalton lät inte Zeb vara utan gick till honom för att leka så ofta han kunde. Han var helt överlycklig när Zeb kom hem från skolan! Och inte ville han gå undan och vila heller, han ville ligga i knäet och om inte det var möjligt så lade han sig alldeles intill oss. Och precis så gör han även nu när han är 18 månader också, byter jag rum gör han det också, går jag och dushar sitter han utanför duschen och väntar tills jag kommer ut! Så det där med att gå undan och vila var inget för Dalton.
Dock var det väldigt viktigt för Ruffen när han var valp och jag tror nog att de allra flesta hundar behöver få gå undan och vila lite och att man skapar möjligheten för det. Hundarna vill ju oftast vara i samma rum som husse eller matte är i så det är nog bra att ha flera viloplatser i hemmet.
En av de vanligaste frågorna vi får om rasen är om de är "skälliga"? Jag svarar alltid att jag inte tycker att de är skälligare än andra hundar. Och där har man ju som hundägare också oftast möjlighet att stävja sådana beteenden. Sen tror jag att dvärgschnauzern har ett gammalt rykte om sig att vara skälliga men sådana beteenden har ju uppfödarna de senaste decennierna varit noga med att avla bort.
Våra hundar vill gärna skälla när det knackar eller ringer på dörren eller om någon kommer väldigt nära trädgården. Själv tycker jag att det känns ganska tryggt eftersom de har så stark vaktinstinkt i sig, och så länge de tystnar när man gör tecken att de ska tystna, är det inte något som jag ser som ett problem.
En dvärgschnauzer kräver inte så mycket motion (i jämförelse med många andra raser) även om den gärna går långpromenader i skogen. Så länge man går "normala promenader" med den klarar den sig utmärkt på det men vill man motionera den mera, t ex ha med den på en joggingtur, fixar den det mycket bra också. Valpar ska dock inte motioneras utan bara gå vanliga små promenader.
Dvärgschnauzern har inga starka jaktinstinkter såsom en jakthund har. Men om den stöter på möss och råttor är den mycket intresserad av dessa och jagar dom gärna. Vår yngste dvärg är också väldigt intresserad av fåglar och fångade en med tassarna i trädgården när han bara var 14 veckor. Ruffen, den äldre av våra schnauzrar har däremot knappt tittat åt en fågel.
Och just det, var man än läser om rasen så beskrivs den som "en stor hund i en liten förpackning".
Och det måste väl även jag hålla med om att det stämmer!
Mer information om rasen finns hos Dvärgschnauzerringen.
Där kan man också hitta en lista på uppfödare, få valphänvisning och information om trimmare. Man kan också, genom Dvärgschnauzerringen beställa "Kamningsbroschyren"
vilken är jättebra att ha när man skaffar sin första dvärgschnauzer (kostar 20 :- plus 7 :- i frakt).
Och om ni funderar på att skaffa en dvärgschnauzervalp kan jag varmt rekommendera er att ta kontakt med dessa kennlar:
Tinghofs Kennel
Pixbo Kennel
TrePés Shop & Kennel
